Udv

AMD investerar upp till fem miljarder dollar i AI-bolaget Anthropic och ska samtidigt leverera två gigawatt datorkraft från sina nya AI-kretsar. Affären, som offentliggjordes i veckan, är den andra i sitt slag på mindre än ett år och sätter ytterligare press på Nvidias särställning som den obestridda leverantören av kretsar till de stora AI-bolagen.

Enligt AMD:s eget pressmeddelande ska Anthropic ta emot AMD Instinct MI455X, en del av den kommande MI450-serien, tillsammans med AMD:s Epyc-processorer under kodnamnet ”Venice” och nätverksutrustning från Pensando. Kretsarna paketeras i så kallade Helios-rackskåp och körs på AMD:s mjukvaruplattform ROCm. Det första gigawattet av kapaciteten börjar levereras under första halvåret 2027, enligt bolaget.

AMD:s vd Lisa Su beskrev samarbetet som en kombination av Anthropics ledande position inom frontlinje-AI och AMD:s samlade styrka inom högpresterande datorkraft. Tom Brown, medgrundare av Anthropic, förklarade valet med att en spridning över flera olika hårdvaruplattformar gör det möjligt att matcha rätt arbetsbelastning mot rätt kretsar, i stället för att låsa fast sig vid en enskild leverantör. Det är också vad Anthropic redan gör: bolaget kör i dag arbetsbelastningar på AMD:s MI355X-kretsar parallellt med processorer från Google, Amazon och Nvidia.

Affären kommer bara dagar efter att Anthropic gjorde upp i en annan miljardaffär, den upphovsrättsförlikning på 1,5 miljarder dollar som en amerikansk domare godkände tidigare i juli för bolagets tidigare användning av piratkopierade böcker som träningsdata. Att Anthropic samma månad både betalar ut och tar emot miljardbelopp säger något om vilka summor som numera cirkulerar kring de ledande AI-labben, oavsett om det handlar om juridiska efterräkningar eller framtida datorkraft.

Marknaden reagerade snabbt. AMD-aktien steg som mest omkring tolv procent på beskedet innan en del av uppgången föll tillbaka, och kursen nådde under dagen sin högsta notering någonsin. På två dagar ökade AMD:s börsvärde med runt 85 miljarder dollar. Nvidia-aktien steg samtidigt med några procent, vilket antyder att marknaden inte i första hand ser affären som ett nollsummespel mellan de två chiptillverkarna, utan snarare som en signal om att hela AI-hårdvarumarknaden växer.

Samma mönster som med OpenAI

Anthropic-affären är inte den första i sitt slag för AMD. I oktober förra året tecknade bolaget ett liknande avtal med OpenAI om sex gigawatt kretskapacitet, en affär som beskrevs som värd tiotals miljarder dollar. Skillnaden ligger i strukturen: OpenAI fick i stället en warrant, en option att i framtiden köpa upp till 160 miljoner AMD-aktier för en cent styck, knuten till inköpsmilstolpar och kursmål. Om OpenAI utnyttjar hela warranten motsvarar det ungefär tio procent av AMD:s aktier.

Anthropic-affären är konstruerad på ett annat sätt, som en rak aktieinvestering från AMD i Anthropic snarare än en aktieoption åt kunden. På nio månader har AMD därmed gått från att bara sälja kretsar till att både ge bort optioner och köpa in sig i de få AI-bolag som är stora nog att konsumera datorkraft i gigawattskala. Nvidia, som säljer från en position av dominans, har hittills sluppit ta till samma knep.

Den dominansen består, trots de nya affärerna. Analytiker uppskattar Nvidias andel av intäkterna på marknaden för AI-kretsar till datacenter till mellan sjuttio och nittio procent beroende på hur man räknar, medan AMD ligger på ensiffriga procenttal och resten utgörs av teknikjättarnas egna specialkretsar. AMD:s satsning handlar alltså inte om att vända upp och ner på marknaden över en natt, utan om att med hjälp av kapital och stora leveransåtaganden etablera sig som ett trovärdigt andrahandsval för de bolag som bygger de stora språkmodellerna.

Det är samma handfull bolag, Anthropic inräknat, som samtidigt är i fokus när delstater som Kalifornien har krävt oberoende granskning av hur säkert de stora AI-modellerna faktiskt är. Ju större datorkraft och ju fler miljarder som binds upp i affärer som denna, desto större blir också trycket på att någon utanför bolagen själva kan bedöma vad kapaciteten används till.

Frågan är vad de faktiska leveranserna kommer att visa. Datumen i pressmeddelandena, första halvåret 2027 för Anthropic och andra halvåret 2026 för OpenAI, ligger fortfarande framför AMD. Om Helios-racken och MI450-kretsarna håller vad de lovar i skala och prestanda avgörs först när Anthropic faktiskt sätter dem i drift, inte när avtalen undertecknas.

Google Gemini hade 950 miljoner månatliga aktiva användare under andra kvartalet 2026, enligt Alphabets egen resultatrapport. Det är en ökning från 750 miljoner i februari, alltså cirka 200 miljoner nya användare på fem månader. Gemini ligger ändå fortfarande efter ChatGPT, som passerade en miljard användare i juni. Men ett annat mått i samma rapport växer snabbare än användarsiffran, och det säger mer om vart AI-marknaden är på väg än själva miljardjakten gör.

Tillväxttakten är i sig anmärkningsvärd. Går man tillbaka till slutet av 2023, när Udv skrev om de första trenderna inom generativ AI, hade Gemini ännu inte ens lanserats under det namnet. Sundar Pichai skriver i sitt vd-brev till aktieägarna att de dagliga aktiva användarna tredubblades under det senaste året, och att app-nedladdningarna på iOS passerat 137 miljoner de senaste tolv månaderna enligt mätningar som TechCrunch redovisar. Räknat rakt av innebär ökningen från februari till juli ett tillskott på ungefär 1,3 miljoner nya användare varje dag.

Konkurrensbilden har samtidigt förskjutits. Enligt analysföretaget Sensor Tower, som TechCrunch hänvisar till, steg Geminis marknadsandel till 27,7 procent under första halvåret 2026, samtidigt som ChatGPTs andel för första gången föll under 50 procent. OpenAI är fortfarande större i absoluta tal, men har inte längre halva marknaden för sig själv.

Det som sticker ut i Alphabets egen rapportering är ändå tokenanvändningen. Bolagets AI-modeller processade under kvartalet omkring 22 miljarder tokens per minut, upp från 16 miljarder kvartalet innan. Det är en ökning på 37,5 procent, klart mer än de 26,7 procent som användarantalet växte med under motsvarande period. Skillnaden betyder att den genomsnittliga användaren inte bara loggar in oftare, utan också ber modellen göra mer varje gång. Det är ett rimligare mått på hur djupt en AI-tjänst har fäst hos sina användare än själva antalet konton, eftersom det speglar faktisk användning snarare än nedladdningar som sedan ligger orörda i en mobil.

Till bilden hör att Googles AI Mode i sökmotorn, en separat produkt från Gemini-appen, enligt samma rapport passerade en miljard månatliga användare sedan den globala lanseringen i höstas. Pichai beskriver att AI Mode nu bidrar till fler sökningar totalt och att Google skickar miljarder klick till andra webbplatser varje vecka via AI-funktionerna i sökmotorn. Google har alltså två separata AI-produkter i närheten av miljardklubben samtidigt, vilket skiljer bolaget från OpenAI, som i praktiken har en enda konsumentprodukt att räkna hem tillväxten på.

Den snabba användningen har ett pris. Alphabet investerade 44,9 miljarder dollar i kapitalutgifter under kvartalet, mer än dubbelt så mycket som samma period föregående år, till stor del för datacenter och specialiserade AI-kretsar. Kapprustningen om beräkningskraft hänger ihop med jakten på träningsdata som Udv nyligen skrev om: när både data och datorkraft blir en flaskhals, blir varje procentenhet i tokentillväxt dyrare att leverera. Trots att Alphabets kvartalsomsättning steg 24 procent till 119,8 miljarder dollar, och molntjänsten Google Cloud växte 82 procent, föll aktien omkring tre procent på beskedet, sannolikt för att investerarna oroar sig för hur länge notan för kapacitetsutbyggnaden fortsätter att stiga.

Ju fler människor och företag som lutar sig mot en handfull AI-modeller för allt från sökningar till kodning, desto starkare blir också argumenten för att någon utanför bolagen själva bör kunna granska vad som faktiskt händer i dem. Det är i grunden samma problem som experterna bakom den kaliforniska rapport Udv tidigare beskrivit pekade på: ju större och mer inflytelserika modellerna blir, desto mindre rimligt blir det att lämna säkerhetsbedömningen enbart till de bolag som tjänar pengar på tillväxten.

Pichai pekar redan mot nästa steg. Enligt honom lägger Google redan betydande beräkningskraft på Gemini 4, som han kallar en mycket ambitiös satsning för att tävla i frontlinjen när den väl släpps. Om tokentillväxten fortsätter att gå om användartillväxten är frågan om ett år knappast vem som har flest konton, utan vem som faktiskt använder sin AI mest.

Internet fylls alltmer av text skriven av AI, vilket har fått flera AI-utvecklare att leta efter en resurs som garanterat är fri från sådant innehåll: tryckta böcker utgivna innan språkmodeller började skriva åt oss. Enligt en rapport från 404 Media i juli 2026 köper AI-bolag stora mängder äldre böcker, just för att de är strukturellt garanterade fria från AI-genererat material.

Anledningen är risken för så kallad modellkollaps, ett fenomen där språkmodeller som tränas på alltmer AI-genererad text gradvis blir sämre och mer felbenägna. Ju mer webben fylls med maskinskrivet innehåll, desto svårare blir det att hitta färsk, mänskligt skriven text att träna på. Böcker utgivna före ungefär 2022 blir därför en särskilt värdefull källa, eftersom de existerade innan AI-genererad text blev vanlig.

Ett exempel som lyfts fram i rapporten är ISBNdb, ett bolag som driver vad man kallar världens största bokdatabas och erbjuder storskalig bokinsamling specifikt för AI-träning. Bolaget marknadsför böcker som kurerad, granskad och ämnesspecifik mänsklig kunskap, strukturerad på ett sätt som ingen webbcrawl kan återskapa. Enligt samma rapport använder skanningsföretag som Datamation så kallad destruktiv skanning, där bokryggar skärs bort så att sidorna kan matas genom automatiska dokumentläsare. Metoden är snabbare och billigare än skonsam skanning, men förstör de fysiska böckerna i processen, vilket enligt rapporten är en anledning till att bolagen erbjuder sekretessavtal kring arbetet.

Trenden med gamla böcker ska dock hållas isär från ett annat, redan avgjort ärende: den miljardförlikning som Anthropic just tvingats betala. En amerikansk federal domare, Araceli Martinez-Olguin, godkände i veckan en förlikning på 1,5 miljarder dollar efter en grupptalan från författare och förlag som stämt bolaget för att ha tränat sin chatbot Claude på piratkopierade böcker, enligt Computer Sweden och Breakit. Ytterligare detaljer om domen finns hos TechCrunch.

Domstolen slog fast att omkring 482 000 böcker omfattas av förlikningen, med en ersättning på ungefär 3 000 dollar per bok, och att 91 procent av rättighetshavarna redan hade gjort anspråk på sin del när domen godkändes. Enligt uppgifter i målet hade Anthropic lagrat över sju miljoner piratkopierade böcker i ett centralt bibliotek. Kärandens ombud, Justin Nelson, kallade uppgörelsen den största kända upphovsrättsersättningen någonsin. Domstolen gjorde samtidigt en viktig åtskillnad: att träna en AI-modell på upphovsrättsskyddade böcker är i sig lagligt, men att hämta materialet från piratkopierade skuggbibliotek är det inte.

De två händelserna hänger ihop. När rättsläget gör det allt dyrare och farligare att skrapa internet eller använda skuggbibliotek för träningsdata, växer intresset för lagliga vägar att komma åt högkvalitativt material, till exempel att helt enkelt köpa upp de fysiska böckerna direkt.

Bara dagar senare stod det klart att Anthropic har gott om kapital kvar trots miljardförlikningen. Bolaget tog emot en investering på upp till fem miljarder dollar från kretstillverkaren AMD, en affär om två gigawatt datorkraft som visar hur Anthropic samtidigt betalar av gamla juridiska skulder och binder upp ny hårdvara för flera år framåt.