Kategorier
Produktsläpp

EmbeddingGemma 2 flyttar multimodal sökning till telefonen

Google släppte den 6 oktober EmbeddingGemma 2, en öppen embeddingmodell som är byggd för att köras på själva enheten i stället för i molnet. Till skillnad från föregångaren, som bara hanterade text, lägger EmbeddingGemma 2 text, kod, bilder, ljud och video i ett och samma vektorrum. Det gör att man kan söka med en röstinspelning och få träff på ett videoklipp, eller söka igenom timmar av ljud med en textfråga. Allt detta sker i en enda modell, utan anrop till en server.

Föregångaren EmbeddingGemma, som kom förra året, har passerat 20 miljoner nedladdningar. EmbeddingGemma 2 är byggd på Gemma 4-arkitekturen, har 740 miljoner parametrar och släpps under licensen Apache 2.0, som tillåter kommersiell användning.

Minnet går att skala ned i två steg

Modellen är uppbyggd av moduler, och bara textdelen är obligatorisk. Textdelen behöver så lite som 270 miljoner parametrar, medan bildkodaren (170 miljoner) och ljudkodaren (300 miljoner) är frivilliga påbyggnader. Den som bara indexerar text behöver inte ladda ljudkodaren.

Med kvantisering landar modellen på omkring 191 megabyte aktivt arbetsminne för textvikterna på en Google Pixel 11 Pro, och omkring 567 megabyte för hela den multimodala modellen.

Det andra steget gäller lagringen av vektorerna. Modellen använder Matryoshka Representation Learning, som ger inbyggt stöd för att kapa utdatavektorn i efterhand. Utvecklare kan korta ned vektorerna från 768 dimensioner till 512, 256 eller 128 dimensioner. De nedskalade vektorerna normeras sedan om. Kortningen ger upp till sex gånger mindre lagring och minnesanvändning i en lokal vektordatabas. Kortare vektorer kostar något i kvalitet, en effekt som modellkortet beskriver som minimal.

Kontextfönstret tar in upp till 5,5 minuter ljud

Kontextfönstret är på 8K token, fyra gånger större än i EmbeddingGemma 1. Det rymmer upp till 5,5 minuter ljud, 29 bilder eller 58 videorutor, eller en kombination av dem.

Kodsökningen är det som lyfter mest

Den flerspråkiga textprestandan ligger kvar på föregångarens nivå. I MTEB Code, delprovet för kod i Massive Text Embedding Benchmark, redovisar Google en ökning från 68,76 till 78,68, en förbättring på 9,92 poäng. Förbättringen pekar mot användningar som indexering av en lokal kodbas, semantisk kodsökning och sökning för kodagenter.

Google beskriver modellen som bäst i sin storleksklass bland multimodala embeddingmodeller under en miljard parametrar, mätt i bland annat MTEB Code och MAEB (Massive Audio Embedding Benchmark). Enligt Google matchar eller slår den också flera större modeller på text, bild och ljud. Fullständiga utvärderingsmått finns i modellkortet.

Så körs modellen lokalt

Att embeddingarna beräknas på enheten gör att materialet inte behöver lämna den. Enligt Google bidrar det till dataskyddet och sänker svarstiden, och sökningen fungerar helt utan uppkoppling. Tillsammans med en generativ modell som Gemma 4 kan EmbeddingGemma 2 driva en RAG-pipeline på enheten. I ett sådant upplägg hämtar EmbeddingGemma 2 först fram relevant material från användarens egna filer, och den generativa modellen svarar sedan utifrån det. Eftersom EmbeddingGemma 2 är byggd på Gemma 4 och delar dess texttokeniserare och ljudkodare, går de att köra tillsammans med lägre total minnesåtgång än två separata modeller skulle ha krävt.

Vikterna finns på Hugging Face och Kaggle, och modellen går att köra via bland annat transformers, sentence-transformers, MLX, vLLM, llama.cpp, SGLang, Ollama och LM Studio. För plattformsoberoende appar finns Google AI Edge MediaPipe och LiteRT, och i webbläsaren transformers.js och WebGPU. Google visar självt upp sökningen på enheten i två appar: AI Edge Gallery, som har både mediesökning och videosökning, och AI Edge Foresight för lokal filsökning.

Kategorier
Artiklar

AMD satsar fem miljarder dollar på Anthropic i jätteaffär om AI-kretsar

AMD investerar upp till fem miljarder dollar i AI-bolaget Anthropic och ska samtidigt leverera två gigawatt datorkraft från sina nya AI-kretsar. Affären, som offentliggjordes i veckan, är den andra i sitt slag på mindre än ett år och sätter ytterligare press på Nvidias särställning som den obestridda leverantören av kretsar till de stora AI-bolagen.

Enligt AMD:s eget pressmeddelande ska Anthropic ta emot AMD Instinct MI455X, en del av den kommande MI450-serien, tillsammans med AMD:s Epyc-processorer under kodnamnet ”Venice” och nätverksutrustning från Pensando. Kretsarna paketeras i så kallade Helios-rackskåp och körs på AMD:s mjukvaruplattform ROCm. Det första gigawattet av kapaciteten börjar levereras under första halvåret 2027, enligt bolaget.

AMD:s vd Lisa Su beskrev samarbetet som en kombination av Anthropics ledande position inom frontlinje-AI och AMD:s samlade styrka inom högpresterande datorkraft. Tom Brown, medgrundare av Anthropic, förklarade valet med att en spridning över flera olika hårdvaruplattformar gör det möjligt att matcha rätt arbetsbelastning mot rätt kretsar, i stället för att låsa fast sig vid en enskild leverantör. Det är också vad Anthropic redan gör: bolaget kör i dag arbetsbelastningar på AMD:s MI355X-kretsar parallellt med processorer från Google, Amazon och Nvidia.

Affären kommer bara dagar efter att Anthropic gjorde upp i en annan miljardaffär, den upphovsrättsförlikning på 1,5 miljarder dollar som en amerikansk domare godkände tidigare i juli för bolagets tidigare användning av piratkopierade böcker som träningsdata. Att Anthropic samma månad både betalar ut och tar emot miljardbelopp säger något om vilka summor som numera cirkulerar kring de ledande AI-labben, oavsett om det handlar om juridiska efterräkningar eller framtida datorkraft.

Marknaden reagerade snabbt. AMD-aktien steg som mest omkring tolv procent på beskedet innan en del av uppgången föll tillbaka, och kursen nådde under dagen sin högsta notering någonsin. På två dagar ökade AMD:s börsvärde med runt 85 miljarder dollar. Nvidia-aktien steg samtidigt med några procent, vilket antyder att marknaden inte i första hand ser affären som ett nollsummespel mellan de två chiptillverkarna, utan snarare som en signal om att hela AI-hårdvarumarknaden växer.

Samma mönster som med OpenAI

Anthropic-affären är inte den första i sitt slag för AMD. I oktober förra året tecknade bolaget ett liknande avtal med OpenAI om sex gigawatt kretskapacitet, en affär som beskrevs som värd tiotals miljarder dollar. Skillnaden ligger i strukturen: OpenAI fick i stället en warrant, en option att i framtiden köpa upp till 160 miljoner AMD-aktier för en cent styck, knuten till inköpsmilstolpar och kursmål. Om OpenAI utnyttjar hela warranten motsvarar det ungefär tio procent av AMD:s aktier.

Anthropic-affären är konstruerad på ett annat sätt, som en rak aktieinvestering från AMD i Anthropic snarare än en aktieoption åt kunden. På nio månader har AMD därmed gått från att bara sälja kretsar till att både ge bort optioner och köpa in sig i de få AI-bolag som är stora nog att konsumera datorkraft i gigawattskala. Nvidia, som säljer från en position av dominans, har hittills sluppit ta till samma knep.

Den dominansen består, trots de nya affärerna. Analytiker uppskattar Nvidias andel av intäkterna på marknaden för AI-kretsar till datacenter till mellan sjuttio och nittio procent beroende på hur man räknar, medan AMD ligger på ensiffriga procenttal och resten utgörs av teknikjättarnas egna specialkretsar. AMD:s satsning handlar alltså inte om att vända upp och ner på marknaden över en natt, utan om att med hjälp av kapital och stora leveransåtaganden etablera sig som ett trovärdigt andrahandsval för de bolag som bygger de stora språkmodellerna.

Det är samma handfull bolag, Anthropic inräknat, som samtidigt är i fokus när delstater som Kalifornien har krävt oberoende granskning av hur säkert de stora AI-modellerna faktiskt är. Ju större datorkraft och ju fler miljarder som binds upp i affärer som denna, desto större blir också trycket på att någon utanför bolagen själva kan bedöma vad kapaciteten används till.

Frågan är vad de faktiska leveranserna kommer att visa. Datumen i pressmeddelandena, första halvåret 2027 för Anthropic och andra halvåret 2026 för OpenAI, ligger fortfarande framför AMD. Om Helios-racken och MI450-kretsarna håller vad de lovar i skala och prestanda avgörs först när Anthropic faktiskt sätter dem i drift, inte när avtalen undertecknas.

Kategorier
Artiklar

Gemini närmar sig en miljard användare i månaden, men tokentillväxten går ännu snabbare

Google Gemini hade 950 miljoner månatliga aktiva användare under andra kvartalet 2026, enligt Alphabets egen resultatrapport. Det är en ökning från 750 miljoner i februari, alltså cirka 200 miljoner nya användare på fem månader. Gemini ligger ändå fortfarande efter ChatGPT, som passerade en miljard användare i juni. Men ett annat mått i samma rapport växer snabbare än användarsiffran, och det säger mer om vart AI-marknaden är på väg än själva miljardjakten gör.

Tillväxttakten är i sig anmärkningsvärd. Går man tillbaka till slutet av 2023, när Udv skrev om de första trenderna inom generativ AI, hade Gemini ännu inte ens lanserats under det namnet. Sundar Pichai skriver i sitt vd-brev till aktieägarna att de dagliga aktiva användarna tredubblades under det senaste året, och att app-nedladdningarna på iOS passerat 137 miljoner de senaste tolv månaderna enligt mätningar som TechCrunch redovisar. Räknat rakt av innebär ökningen från februari till juli ett tillskott på ungefär 1,3 miljoner nya användare varje dag.

Konkurrensbilden har samtidigt förskjutits. Enligt analysföretaget Sensor Tower, som TechCrunch hänvisar till, steg Geminis marknadsandel till 27,7 procent under första halvåret 2026, samtidigt som ChatGPTs andel för första gången föll under 50 procent. OpenAI är fortfarande större i absoluta tal, men har inte längre halva marknaden för sig själv.

Det som sticker ut i Alphabets egen rapportering är ändå tokenanvändningen. Bolagets AI-modeller processade under kvartalet omkring 22 miljarder tokens per minut, upp från 16 miljarder kvartalet innan. Det är en ökning på 37,5 procent, klart mer än de 26,7 procent som användarantalet växte med under motsvarande period. Skillnaden betyder att den genomsnittliga användaren inte bara loggar in oftare, utan också ber modellen göra mer varje gång. Det är ett rimligare mått på hur djupt en AI-tjänst har fäst hos sina användare än själva antalet konton, eftersom det speglar faktisk användning snarare än nedladdningar som sedan ligger orörda i en mobil.

Till bilden hör att Googles AI Mode i sökmotorn, en separat produkt från Gemini-appen, enligt samma rapport passerade en miljard månatliga användare sedan den globala lanseringen i höstas. Pichai beskriver att AI Mode nu bidrar till fler sökningar totalt och att Google skickar miljarder klick till andra webbplatser varje vecka via AI-funktionerna i sökmotorn. Google har alltså två separata AI-produkter i närheten av miljardklubben samtidigt, vilket skiljer bolaget från OpenAI, som i praktiken har en enda konsumentprodukt att räkna hem tillväxten på.

Den snabba användningen har ett pris. Alphabet investerade 44,9 miljarder dollar i kapitalutgifter under kvartalet, mer än dubbelt så mycket som samma period föregående år, till stor del för datacenter och specialiserade AI-kretsar. Kapprustningen om beräkningskraft hänger ihop med jakten på träningsdata som Udv nyligen skrev om: när både data och datorkraft blir en flaskhals, blir varje procentenhet i tokentillväxt dyrare att leverera. Trots att Alphabets kvartalsomsättning steg 24 procent till 119,8 miljarder dollar, och molntjänsten Google Cloud växte 82 procent, föll aktien omkring tre procent på beskedet, sannolikt för att investerarna oroar sig för hur länge notan för kapacitetsutbyggnaden fortsätter att stiga.

Ju fler människor och företag som lutar sig mot en handfull AI-modeller för allt från sökningar till kodning, desto starkare blir också argumenten för att någon utanför bolagen själva bör kunna granska vad som faktiskt händer i dem. Det är i grunden samma problem som experterna bakom den kaliforniska rapport Udv tidigare beskrivit pekade på: ju större och mer inflytelserika modellerna blir, desto mindre rimligt blir det att lämna säkerhetsbedömningen enbart till de bolag som tjänar pengar på tillväxten.

Pichai pekar redan mot nästa steg. Enligt honom lägger Google redan betydande beräkningskraft på Gemini 4, som han kallar en mycket ambitiös satsning för att tävla i frontlinjen när den väl släpps. Om tokentillväxten fortsätter att gå om användartillväxten är frågan om ett år knappast vem som har flest konton, utan vem som faktiskt använder sin AI mest.